Skrivet av: Anton Assarsson | 08 december 2009

Jungfru Marie Obefläckade Avlelse

Jungfru Marie Obefläckade Avlelse, 8 december

Prof. Plinio Corrêa de Oliveira

Vår Fru avlades utan arvsynden. Hon var fullkomligt ren, utan några onda böjelser. Därför hade hon en stor förmåga att fullkomligt besvara Guds nåd i varje ögonblick. Naturlig och övernaturlig storhet sammanflätades till en djup och fullkomlig harmoni i henne. Framför alla andra skapade varelser hade hon den största insynen i Guds helighet och ära. Hon hade också den klara vetskapen om vad skapelsen är skyldig denna ära. Hon visste, och vet, hur alla skapade varelser bör lovorda Gud.

Som en konsekvens av detta hade hon också en fullkomlig avsky för motsatsen till det goda, dvs. det onda. Hon var fullkomligt oförsonlig mot ondskan, hon förkastade den även i dess minsta form och uppvisade en stark krigslystenhet mot den. Detta är anledningen till varför den Heliga Skrift talar om Vår Fru som “terribilis ut castrorum acies ordinata,” lika fruktansvärd om en armé satt i slagordning. Kyrkan säger också att det är hon allena som krossar alla heresier. För att prisa detta faktum avbildas oftast Jungfru Maria, i statyer av den Obefläckade Avlelsen, när hon krossar ormens huvud. Marie Obefläckade Avlelses högtid är således på många sätt en åminnelsehögtid av hennes renhet, orubblighet och stridbarhet.

Låt oss ta en närmare titt på vad denna orubblighet består i. När en person har en mycket tydlig förståelse för vad som är gott och det högsta uttrycket för detta goda, vet personen att det motsatta är ondska. Det rör sig inte om en teoretisk kunskap, som när en vetenskapsman analyserar ett prov i sitt laboratorium, snarare är det en kunskap som går hand i hand med en stor kärlek till det goda. Personen känner naturligt igen motsatsen till det goda, som är ondska, och hatar ondska med en intensitet som är relativ till hans kärlek till det goda.

Eftersom han älskar de högsta idealen som det goda representerar, kan han inte tolerera motsatsen till detta goda eftersom han tydligt ser ondskan som finns i den. Han förkastar inte endast delar av ondskan, utan alla delar. Han förkastar inte endast ondskan när den är mycket stark, utan även när den nätt och jämt framträder. Detta är intolerans eller orubblighet.

Människan är funtad på så sätt att när han hatar ondskan, ökar och fulländar han sin kärlek till det goda. På sätt och vis förstärks hans övertygelse för och kärlek till det goda i närvaron av något han förkastar. Det mänskliga psyket är så skapat att sådana kontraster gör henne mer medveten om hur det goda är gott. T.ex. älskar vi vår kontrarevolutionära kallelse mer när vi på ett konkret vis kan se hur mycket revolutionärerna hatar den. I åsynen av revolutionen får vi vår bekräftelse för att vi har tagit rätt ståndpunkt.

Vad är stridbarhet? Stridbarhet är en konsekvens av orubblighet. Det är att komma till ett medvetet beslut om att krossa den onda som står i motsats till Guds ära. Det är en lugn överläggning följd av ett utnyttjande av alla till buds stående medel för att uppnå detta mål. Det är inte ett flyktigt beslut att kämpa endast när det onda angriper det goda, det är en permanent beslutsamhet som gäller ondskans alla aspekter och genom personens hela liv. Personen finner ingen ro förrän ondskan har krossats.

Sann stridbarhet vilar icke förrän ondskan har blivit aska. I Portugal fanns ett uttryck vad gäller ondskan som applicerades på olika delar av Portugals gamla grundlag: ”Ondskan skall genom elden bli till aska”. Om en person begick något ohyggligt brott straffades han med döden och hans kropp brändes. Askan spreds antingen för vinden eller i något vattendrag. Detta var tillämpningen av detta axiom.

Här förordar jag inte detta straff för den eller den personen i detta eller det andra nuvarande landet. Jag talar om en generell princip för idéernas och institutionernas kamp. En ond människa kan dödas, och sedan är han borta. Men vem kan döda en ond idé eller förstöra en revolutionär konspiration som strävar efter att förhindra att Gud får ta emot sin tillbörliga ära och den heliga moder Kyrkan från att utöva sin kallelse på jorden? För denna kamp behöver vi en sann krigslystenhet som förtär revolutionen och dess lakejer till aska genom eld. Denna typ av orubblighet och krigslystenhet var två av vår Frus kännetecken som var konsekvenser av hennes Obefläckade Avlelse.

Vad borde vi be vår Fru om på denna dag? Vi borde be om en stor kärlek till Gud och en stor medvetenhet om Han ära, vilket i sin tur kommer att ge oss storartad orubblighet och krigslystenhet. Jag drar mig till minnes att den heliga Thérèse av Jesusbarnet ofta begrät att hon inte kunde vara en krigare som med svärd bekämpade Guds fiender. Detta är ett helgons själ. Hon ville kämpa för Gud överallt och alltid. Detta är hur vi borde vara. Låt oss be vår Fru om den renhet och krigslystenhet som anstår helighet så att vi kan vara hennes sannskyldiga söner och döttrar.

Källa: http://www.traditioninaction.org/SOD/j105sdImmaculateConception_12-8.htm

Översättning: Anton Assarsson

Vad säger läran?  Påve Pius IX, Inneffabilis Deus 1854:

Den Allraheligaste Jungfru Maria var, från det första ögonblicket av sin tillblivelse, genom en unik nådegåva och [ett unikt] Gud allsmäktigs privilegium, genom Jesu Kristi mänsklighetens återlösares förtjänst, bevarad från all arvssyndens befläckelse.

Denna lära misstas ofta för Jungfrufödseln, men handlar alltså om Marias tillblivelse, konception. Maria har på ett särskilt sätt bevarats från arvssyndens befläckelse, och det är Jesus som åstadkommit detta – vilket kan tyckas förvirrande. Men läran säger alltså att Maria var syndfri, men inte för egen skull utan för Jesus skull. Hon som ska föda Den Helige måste själv vara helig. Romarna menar, som svar på tal mot kritik att alla dessa Mariadogmer drar uppmärksamheten bort från Jesus, att denna lära tvärtom framhåller Jesus helighet och gudomlighet. Att Maria föddes utan synd, gör inte Jesus till en överflödig figur – tvärtom är ju Marias syndfri helt beroende på Jesus! Det är han som bevarat henne från synden, han är också hennes frälsare!

Vad bygger den på?

I försvar för conceptio immaculata kan romarna också utrycka sig som så att om Jesus nu föddes av en syndig kvinna, då innebär det a) att Frälsaren inte skulle kunde rädda sin egen mor från synd och b) att han vägrade ära sin moder på varje tänkbart sätt. Vi bekänner ju att Jesus aldrig syndade och ett av buden lyder: ”hedra din Fader och din Moder”. Nu är ju obefläckad avlelse inte något som följer självklart på detta, men det ger en mening till den – det finns en poäng med läran.

Ett protestantiskt favoritutryck är ”var står det skrivet?”. Om det inte finns Bibelord för något, kan man inte tro på det. Och Bibeln nämner ju inte den obefläckade avlelsen. Har den något stöd alls?

Ja. Ängeln Gabriel hälsar Maria som ”full av nåd”. Det grekiska grundordet kecharitomene är betydligt starkare än en vanlig protestantisk tolkning som menar att Maria helt enkelt ”ligger bra till hos Gud”. Istället betyder det att Maria är och ska fortsätta vara fullkomligt uppfylld av Guds nåd. Nåd, det är Guds gåva – andligt liv och gemenskap med Honom själv. Synd och nåd är motsatser (Rom 5:20-21) och nåden räddar från synden (Ef. 2:5,8). Så om Maria är full av nåd indikerar det samtidigt frånvaro av synd.

Sedan liknas Maria vid Förbundsarken. Den var helt klart ett heligt kärl. Gud bestämde hur den skulle se ut (2 Mos 25:10-22) och den Helige Ande inspirerade hantverkarna som tillverkade den (31:2-3). Endast de bästa material och ämnen brukades för den, och den avskiljdes för tjänst åt Gud i Tabernaklet. Arken var perfekt och helig, något nödvändigt för att kunna bära den väldiga närvaron av Israels Helige. Den var så helig, att bara ett fåtal präster under särskilda förhållanden fick röra vid den (4 Mos 4:15, 2 Sam 6:2-7).

Men Arken var trots allt ett dött föremål, och om den ändå kunde vara så helig, hur helig måste då inte Maria ha varit? För att vara ett värdigt kärl åt den Allsmäktige Guden själv, så måste hon ha varit ytterst helig! Som den ursprungliga arken, avskiljdes hon för det speciella uppdraget vid sin tillblivelse. Det är därför som Jesus bevarade henne från att dra på sig arvssyndens befläckelse genom att i förskott tillräkna henne den rening från synden som är av den förtjänst: hans dyra blod utgjutet på Golgata. Ok, hängde ni med där? Jesus har ju dött för alla och betalat mänsklighetens synder med sitt blod. Han har blivit ”Agnus Dei”, Guds lamm som tar bort världens synder. Marias synder tas bort genom Jesu offer på Golgata – vilket kan tyckas absurt eftersom den obefläckade avlelsen handlar om Marias födelse en god tid innan Jesus dör på korset! Vi ska återkomma till detta…

Kristus är Israels Helige kommen i köttet. Skriften berättar för oss, gång på gång, om Guds höga helighet – Gud är Den Helige och inget syndigt kan bestå inför Honom. Därför kan ingen människa se honom och leva. Därför kan inget oheligt överleva hans beröring. Men Maria utstod Guds kraftfulla beröring i nio månader! Hon bar ju Gud i sitt eget moderliv! Maria spelar helt enkelt i en annan division än vi andra…! Maria var i levande mänsklighet en motsvarighet till det allraheligaste i templet, den strängt avskiljda platsen som rymde närvaron av den Gud som Bibeln kallar ”en förtärande eld”. Hon kan inte ha varit en syndig kvinna. På något sätt.

Sammantaget måste allt detta förstås som ett kraftfullt skäl att tolka Bibelns ord som att Maria var fri från synd. Läran om den obefläckade avlelsen är den dogmatiska lösningen på att Bibeln säger detta, samtidigt som den framhäver att ingen kommer till Fadern utom genom Jesus Kristus.

Invändningar

Maria verkar inte behöva någon frälsare!
Många uppfattar läran som att Maria, som ju fötts utan synd, inte är i behov av någon frälsare, vilket klart motsägs av Luk 1:47 där Maria kallar Gud för sin frälsare. Men nu menar ju inte romarna att Maria inte behövde nån frälsare, utan att conceptio immaculata tvärtom bygger just på att Jesus bevarat henne från arvssyndens befläckelse genom kraften i sitt offer på Golgata!
…Men Maria föddes ju innan Jesus dog på korset!
Stämmer, men Gud är inte bunden till tid och rum. Han bebor evigheten och ser det förgångna, nuet och framtiden på en gång. Jesus kunde därför tillämpa den ”frälsande förtjänsten” i sitt offer på Maria ett par årtionden innan korsfästelsen inträffade som historisk händelse, likaväl som han kan göra det på oss idag – tvåtusen år senare.
Men Maria kallar sig ju för en ”ringa tjänarinna!” – innebär inte det att hon är en syndare?
Nej, det innebär att hon är ödmjuk. Alla är små inför Gud, även den allra heligaste Gudsmodern är en obetydlig liten låga bredvid Guds strålande existens! Hon är den heligaste i mänskligheten näst Jesus, men liten inför honom och liten inför Gud. Det betyder inte alls att hon är en syndare.
I Lukas 2:22 går ju Maria till templet för att renas… En synderska!
Nej, inte nödvändigtvis. Johannes döpte folk till syndernas förlåtelse, men ändå döpte han Jesus – som inte hade gjort någon synd som behövde förlåtas. Jesus döptes för att uppfylla rättfärdighetens krav (Matt 3:14-15), och Guds lag föreskrev för alla kvinnor att de behövde gå till templet och offra ett syndoffer efter sitt födande. Även om Maria inte hade någon synd att bli förlåten för, utförde hon ändå lagen i lydnad för Guds lag och vilja.
Men Romarbrevet 3:10 säger ju att det inte finns en enda rättfärdig människa!
Man kan inte låta ett enda Bibelord, ryckt ur sitt sammanhang, ligga till grund för en lärosats som säger att det inte finns några rättfärdiga människor! Men Bibeln säger ju att vi kan bli rättfärdiggjorda i Kristus, och det är vad dogmen om Conceptio Immaculata säger om Maria – hon är rättfärdiggjord i Kristus, redan i moderlivet. Utan Kristus skulle hon ha fötts med arvssynden precis som alla andra. Maria är alltså inte rättfärdig ”av egen kraft” utan ”av nåd” – i Kristus, precis som vi måste ta emot rättfärdigheten från Kristus och inte kan åberopa egna meriter. Maria fick helt enkelt denna gåva lite tidigare än vi andra.
Men Bibeln säger ju att alla har syndat! (Rom 3:23)
Kontexten! Paulus diskuterar hur både Judar och hedningar är syndare i behov av en frälsare. Han säger inte att varje enskild individ av mänskligheten har syndat, i sådant fall skulle han ju säga emot sig själv när han längre fram skriver att ofödda barn varken har gjort gott eller ont. (Rom 9:11). Att göra ont är att synda. Barn i moderlivet syndar inte, den som dör i moderlivet aldrig har begått något synd. Motsäger det Rom 3:23? Endast om uttrycket ”alla har syndat” betyder ”varje enskild mänsklig varelse utan undantag”. Men det är uppenbarligen inte vad Paulus menar. Paulus använder överhuvudtaget order ”alla” på ett sätt som inte betyder ”alla människor utan undantag” utan snarare ”väldigt många”, ”de flesta”.
Hävdar man att Maria är syndfri så är hon Gud, den ende som är syndfri och perfekt!
Maria är inte Gud, men inte heller är Gud den ende som inte syndar. De heliga änglarna är inte Gud, men de syndar inte heller. Det här argumentet skyller i praktiken synden på Gud, menar implicit att vi är skapade till att synda! Men det stämmer inte. Skapelsen är god (1 Mos 1:31). Vi syndar, inte för att vi är skapade varelser utan för att vi missbrukar vår fria vilja till att göra så. Djur syndar inte, eftersom de inte har någon fri vilja. Alltså kan en människa vara syndfri.
Den obefläckade avlelsen gör Maria till en Kristi jämlike, eftersom han avlades utan arvsynden!
…Ja, eftersom han är Gud inkarnerad och alltså inte kan befinna sig i ett syndigt tillstånd! Maria avlades utan synd eftersom Jesus bevarade henne genom sin frälsande förtjänst av sitt lidande och sin död. Maria är helt beroende av Jesus för sin syndfrihet, men han är inte beroende av henne för sin syndfrihet så det är uppenbarligen inte ett jämlikt förhållande.
Hur kan man tro på en dogm som en påve hittat på 1854?
Pius IX ”hittade inte på” dogmen, han bekräftade den som en del av kyrkans tro. Kyrkofäderna trodde på Marias obefläckade avlelse redan under antiken. Det är en mycket gammal lära. Alla kristna i alla tider har trott på denna lära, det är först i och med ”reformationen” som den överhuvudtaget började ifrågasättas. Alla kristna tror att Bibeln är full av andliga sanningar som kan uppenbaras av den Helige Ande. Nåväl, det är fallet med den här läran: att Anden uppenbarat att Skriften säger att Messias mor är syndfri. För övrigt; den som tror att påvar är fria att ”hitta på” dogmer, har gravt missförstått vad dogmatisering av katolsk lära går ut på samt vad som ingår resp. inte ingår i påvens mandat.

Om Jesus nu nödvändigtvis måste bli född av en syndfri mor för att själv bli syndfri, borde det inte också vara så att Marias föräldrar också måste vara fria från synden?
Jesus behövde inte alls födas av en syndfri mor för att själv bli syndfri. Arvssynden är en andlig död, att vara skild från den levande Guden. Jesus kunde inte födas i ett tillstånd av synd, eftersom den gudomliga natur i inkarnationen blev ”hypostatiskt förenad” med den mänskliga. Och Gud kan inte synda! Så även om Maria varit en synderska, så skulle inte Jesus ha kunnat ”ärva” någon arvssynd från henne.

Så Jesus hade kunnat födas syndfri av en syndare?
Ja. Men nu kunde han faktiskt se till att slippa det genom att ur evigheten välja ut sin moder och skydda henne från arvssynden… Ja, enligt vad som sagts flera gånger ovan. Bibeln säger att Jesus som överstepräst är ”helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare, upphöjd över himlarna” (Hebr. 7:26). Om hans närmsta släkting nu var en syndare, hur skulle han då i sanning kunna vara ”skild från syndare”? Detta är ett mycket starkt argument för att Maria inte var en syndare. Aldrig!

Innebär inte Conceptio Immaculata att Maria är någon slags övermänniska, egentligen inte en del av mänskligheten? Mer som en halvgudinna?
Nej, det innebär att hon är befriad från arvssynden – dvs andligt levande inför Gud alltifrån sin tillblivelse!!! Adam och Eva var inte mindre mänskliga före syndafallet än efter utan precis tvärt om! Arvssynden är inte ”naturlig” hos människan utan en infektion, en parasit. Det är inte synden som gör oss till människor. Maria är därför sant mänsklig.

Om Maria var befriad från arvsynden måste hon ha varit fysiskt odödlig.
Ja. Marias upptagande till Himlen!
Kränkte inte Gud Marias fria vilja när han gjorde henne syndfri innan hon själv kunde ge sitt medgivande därtill?
Adam och Eva hade inget att säga till om när de skapades – till syndfria människor – eftersom de inte hade någon vilja innan de existerade!!! Det hade ju inte heller Maria, så ingen vilja kunde kränkas. Gud ber inte om tillstånd för att skapa oss efter sin vilja, men vad vi gör av oss i livet – det beror på vår vilja! Eftersom skriften säger att vi blir frälsta genom tron (Rom 1:28, 5:1, Ef 2:8), hur kunde Gud ”rädda” Maria vid hennes tillblivelse, innan hon kunde uttrycka någon tro? De flesta kristna är eniga att om ett litet barn eller ett ofött barn dör innan det hunnit ta emot Jesus i tro, så kan han ändå rädda dem till Himlen. Och om Jesus kan rädda små barn som inte har någon ”aktiv, bekännande tro” så borde han ju verkligen kunna bevara Maria från arvssynden alltifrån hennes tillblivelse. Nya Testamentet är skrivet till vuxna, och för vuxna gäller: ”räddad av nåd, genom tro” – (Ef.2:8). För de små som inte kan uttrycka tro, räcker nåden. Därför kunde Gud också skydda Maria från att drabbas av arvssynden, trots att hon inte kunde uttrycka någon tro.

Men om Gud kunde göra så med Maria, varför gör han det inte med alla?
Vet ej. Han kan, men han gör det inte. Gud väljer ut Maria, ensam, precis som han valde Abraham ur alla nationer. Varför Maria och inte nån annan? Därför att hon ensam skulle bära Den Allsmäktige, Israels Helige, i sitt moderssköte. Gud avskiljde inte varje tält i Israel, bara Tabernaklet i vilket Shekinahs härlighet skulle bo; och han har inte valt att bevara alla från arvssynden – bara Maria – Tabernaklet för Guds inkarnation.


Responses

  1. Stör mig på följande: ”Kristus är Israels Helige kommen i köttet. Skriften berättar för oss, gång på gång, om Guds höga helighet – Gud är Den Helige och inget syndigt kan bestå inför Honom. Därför kan ingen människa se honom och leva. Därför kan inget oheligt överleva hans beröring. Men Maria utstod Guds kraftfulla beröring i nio månader! Hon bar ju Gud i sitt eget moderliv! Maria spelar helt enkelt i en annan division än vi andra…!”

    Nu var det ju ingen heller som brändes ihjäl när de såg eller berörde Jesus Kristus. Det verkar ”reserverat” för Fadern, så att säga, och med ens är det ej längre ”ett krav”, som författaren påstår, att hon föddes utan synd.

    Har jag fel?

    • Nu tror jag poängen är att Gud, den allraheligaste som ingen kan se i ansiktet och leva, var så nära sammanbunden med Maria som det bara går. Hon var den heligaste av alla kvinnor, inte av egen kraft naturligtvis utan genom att Gud gjorde henne till det heliga kärl där Kristus skulle ta sin boning.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: