Skrivet av: Anton Assarsson | 17 maj 2011

Feminismen och aborterna

Feminismen och aborterna

Ellen O’Donnell

Se, jag är Herrens tjänarinna; varde mig efter ditt tal. (Luk. 1:38)

Feminism är ett av djävulens dödliga påfund. Den existerar just för att sätta sig emot den heliga Treenigheten. I de många feministiska skrifterna finns det ingen specifik filosofi som i t.ex. marxismen utan snarare en vredgad störtflod som öser ut sin ilska i en specifik riktning. Dess kärna är att fullständigt förneka Fadern och Sonen. Dess ambition är att vara antites till Maria, som yttrade ”Se, jag är Herrens tjänarinna; varde mig efter ditt tal”. Det finns inget som heter ”vänlig feminism” eller ”sann feminism” som bryr sig om kvinnor och barn. Det är en oxymoron. Feminism är något monstruöst som muterar och förstör det feminina och opponerar sig mot den gåva vår Fru ger det katolska moderskapets kvinnor och de underbara nåderna däri.

Det finns en tendens att tro att feminismen hade någon rättfärdig grund i det sätt på vilket kvinnor behandlades och att detta är anledningen till att den uppkom i sin nuvarande form på 1700-talet. Det är detsamma som att säga att abort kan rättfärdigas i fall av våldtäkt. Om det finns något feministerna när sig på så är det överskattningen av sitt egen lidande i motsatts till hela mänsklighetens lidande och den avsiktliga emotionella intensitet de häver alla sina argument och ord med. Gå inte på det. Precis som en abort alltid utgör ett mord på ett barn, utgör feminismen alltid ett förkastande av Gud.

Eva var den första feministen, hon lydde ormen och trotsade Gud. Vilka kval led hon i Edens lustgård? Vad för fruktansvärd tortyr hotade henne i paradiset? Nej, hon förnekade Gud genom att hävda sin vilja över Hans. Precis som Judas och alla andra som har trotsat Honom. Feminismen är en gammal idé men fulländades på 1700-talet och den franska revolutionen, detta förskräckliga angrepp på det katolska Frankrike. Pratet om ”Frihet, Jämlikhet och Broderskap” utgjorde kuliss för Mary Wollstonecrafts neurotiska verk som i svårmod skrev ”Till försvar för kvinnans rättigheter”. Ett verk som är ett ypperligt exempel på brist i förnuft och argument, ett drag som har gått i arv hos alla feminister.

Precis som Jesus var vår Frus livsfrukt är aborterna feminismens livsfrukt. Mördare av sina egna barn. Som fader Malichi Martin sa, “Vilken avgrund i helvetet är djupt nog att dölja deras skam…”. Precis som Jesus dog och led Guds rättvisa för våra själar för att gottgöra våra synder, begår feministerna arvsynden om och om igen, för att slutligen inte bara förneka sin barn livet utan också dopet så att miljontals själar aldrig får skåda Guds anlete.

Sorgligt nog finns feminismen överallt, de har förkastat vår Fru och all dem makt hon har över mänskligheten. De har förlorat sina barn, sina hem, sina makar och förstånd. Trots allt prat om att ”världen är en bättre plats sedan kvinnan blev ansvarig” är den en långt värre plats än någonsin. Kvinnor vände emot sig själva i hatkänslor mot något som skulle ha räddat dem, de lyssnar på ormen och sprider giftet. Detta gift är oerhört skadligt fastän det verkar så ljuvlig. Alla sinnen i denna tidsålder har angripits av denna rörelse mot Kristus. Minsta lilla handling som förkastar traditionell kvinnlighet och hävdar viljan över Gud och naturen en feministisk handling. Män har i allra högsta grad gett efter för den och det gör dem ömkliga. Många kvinnor knuffas in i den genom sin utbildning, var uppmärksamma på era döttrars skolning. Annars dröjer det inte länge förrän hon går runt i huset och säger ”Pappa gör aldrig tee!”, trots att mannen knappt har haft en dags vila på tjugo år för att hon ska kunna bo i ett bekvämt hem!

För att se hur ondskefull den är, notera följande citat från en artikel av feministen Marge Piercy i ”The Blanket”:

”Jag väljer vad som är inne i mig, vad som blir kött av mitt kött. Utan valfrihet, ingen politik, inga etiska liv. Jag är inte ditt majsfält, inte din urangruva, inte din gödkalv, inte din mjölkko. Du får inte använda mig som din fabrik. Präster och lagstiftare äger inga andelar i mitt sköte eller mitt sinne. Om jag ger dig det, vill jag ha tillbaka det. Mitt liv är ett icke förhandlingsbart krav.”

Detta är en uppenbar parodi på Första Mosebok 2:23 ”Då sade mannen: Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött.  Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.” Det är också en direkt ringaktning för den heliga Jungfrun som accepterade sitt moderskap utan tvekan.

Så vad blev resultatet av att äta av den förbjudna frukten? Att de skämdes över sin nakenhet. Och följden av feminismen? Att de skäms över sin egen kvinnlighet. Den sanna orsaken bakom feminismens förnuftsvidrighet är denna: Djävulen visste att en kvinna skulle bli hans fördärv, att en dag skulle en kvinna krossa hans huvud och har således hatat oss (kvinnor) alltsedan dess. Den kvinnan är den heliga Jungfrun, moder till Gud Sonen, dotter till Gud Fadern, den Helige Andes brud.

”Då sade Herren Gud till ormen…jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.” (Första Mosebok 3:14/15)

Översättning: Anton Assarsson


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: