Skrivet av: Anton Assarsson | 07 september 2011

Med vilken auktoritet säger du det?

Med vilken auktoritet säger du det?

Ibland händer det att protestanter eller reformerta av olika schatteringar, Jehovas vittnen eller mormoner  försöker “missionera” bland katoliker. Särskilt bland frikyrkorna är det vanligt att katolicismen avfärdas som “obiblisk”. När du diskuterar religion med en icke-katolsk kristen som vill “omvända” dig, är det viktigt att du alltid kräver att denne redogör för den auktoritet på vilken han gör anspråk att argumentera, och först därefter övergå till att diskutera de särskilda problem han har i åtanke. Med “auktoritet” menas inte missionärens personliga eller akademiska meriter. Jag menar den auktoritet och myndighet på vilken han gör anspråk på att korrekt kunna tolka bibeln. Missionären (såvida han inte är mormon i vilket fall hans auktoritet är Mormons bok) kommer alltid att göra anspråk på att falla tillbaka på bibelns auktoritet. “Skriften säger detta” eller “Skriften bevisar det”, kommer han att säga.
Så innan du diskuterar de olika bibelverser han tar upp, och således det ämne han tar upp, kräv att han först bevisar några viktiga saker.

Be honom först att utifrån bibeln bevisa att endast bibeln utgör troskälla. Om han är evangelikal eller bokstavstroende/bekännelsetrogen (fundamentalistisk) protestant bekänner han sig till reformationens teori om Sola Scriptura – bibeln allena. Kräv sedan att han berättar för dig hur han kan veta vilka böcker som hör hemma i bibeln överhuvudtaget. Kräv vidare att han bevisar för dig att han både besitter auktoritet och mandat att tolka bibeln åt dig (kom ihåg att hans trossatser och läror nästan alltid kommer att bero på hans tolkningar av de heliga skrifterna snarare än själva orden) samt att hans tolkningar alltid kommer att vara korrekta.

Föreställ dig en konversation som denna:

– God dag. Jag skulle vilja prata med dig om den kristna läran

– Visst. Varifrån vet du något om kristendomen?

– Från bibeln naturligtvis

– Det är din auktoritet? Bibeln?

– Ja, det är den enda auktoriteten för kristna

– Kan du bevisa det utifrån bibeln?

– Vad menar du?

– Jag tror inte på att bibeln påstår sig vara det enda rättesnöret för tro. Jag menar att läran om Sola Scriptura är obiblisk. Vänligen visa mig var bibeln gör anspråk på en sådan status.

Ett tillräckligt rättesnöre för tro?

Nu kommer förmodligen missionären att ta upp en rad bibelverser. Bibelstället som evangelikala och bokstavstroende ofta tar upp är 2:a Timoteusbrevet 3:16-17. Svenska Folkbibeln (ett alternativ till Bibel 2000 som har fått fäste främst i den evangelikala delen av frikyrkligheten samt hos bekännelsetrogna lutheraner) återger stycket sålunda: “Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning”. Många menar att 2:a Timoteusbrevet 3:16-17 hävdar att den heliga skrift är tillräcklig som rättesnöre. Men en granskning av versen i sitt sammanhang visar att den ingalunda hävdar något sådant; den hävdar endast att den heliga Skrift är “nyttig” (ophelimos på grekiska), dvs. hjälpsam eller förtjänstfull. Många saker kan vara nyttiga för att få någon på rätt väg utan att vara tillräckliga för att nå målet. Notera att det ingenstans i versen antyds att den heliga Skrift är “tillräcklig” – vilket naturligtvis är precis vad protestanter tror att versen betyder.

Poängtera att versens kontext är att Paulus presenterar riktlinjer som Timoteus skall följa när han som biskop använder Skrift och Tradition. Paulus säger, “Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det, och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus. Hela Skriften är utandad av Gud (theopneustos = “Gud-utandning”) och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning” (2 Tim. 3:14-17). I vers 14 uppmanas inledningsvis Timoteus att hålla sig till de muntligt traderade lärorna – traditionerna – som han har fått ta emot av aposteln Paulus. Detta speglar Paulus påminnelse om värdet av muntliga traditioner i 1:13-14, “Som mönster för en sund förkunnelse skall du ha de ord som du har hört av mig, i tro och kärlek i Kristus Jesus. Bevara genom den helige Ande som bor i oss det goda som har blivit anförtrott åt dig” samt “Och det som du har hört av mig inför många vittnen skall du anförtro åt pålitliga människor, som i sin tur skall bli utrustade att undervisa andra” (2:2). Här avser Paulus uteslutande muntlig undervisning och påminner Timoteus att följa det som “mönster” för sin egen undervisning (1:13). Endast därefter nämns den heliga Skrift som “nyttig” för Timoteus mission.

De få andra verser som kan tänkas tas upp för att “bevisa” bibelns tillräcklighet kan hanteras på samma sätt. Inte en enda använder ordet “tillräckligt” – alla de andra verserna beskriver de heliga Skrifternas lönsamhet och nytta, och många av dem står i sällskap med uppmaningar att hålla fast vid vår Herres och apostlarnas muntliga undervisning. Det är här viktigt att komma ihåg att det ingenstans i bibeln står att “Skriften allena är tillräcklig”, inte någonstans i bibeln antyds det ens.

Förstå bibelns roll

Efter att du har visat att de verser som missionären pekar på helt enkelt inte bevisar hans påstående, fortsätt diskussionen:

– Om du erkände den heliga Skrift för vad den är, skulle du se att den inte var menad som ett undervisningsverktyg för konvertiter. I själva verket skrevs inte en enda av bibelns böcker för en icke-troende publik. Det gamla testamentets böcker skrevs för judar och det nya testamentets böcker för dem som redan var kristna. Bibeln är ingen katekes eller en fullskalig teologisk avhandling. Se bara på det nya testamentets 27 böcker. Inte en enda av dem beskriver trons beståndsdelar som en katekes gör eller ens som de gamla trosbekännelserna. Dessa 27 böcker skrevs nästan uteslutande (förutom t.ex. evangelierna och epistlarna av allmänt adressat såsom Jakobsbrevet och de båda Petrusbreven) som brev riktade till en bestämd person eller församling i ett specifikt syfte. De flesta epistlar skrevs till lokala kyrkor som led av moraliska och/eller läromässiga problem. Paulus och de flesta andra nytestamentliga författare skickade brev till dessa lokala kyrkor (t.ex. Korintierbreven och Galaterbrevet) för att rätta till just deras specifika problem. Författarna försökte inte att sammanställa någon komplett katekes med grundläggande doktrinär undervisning riktad allmänt till icke-troende eller ens att sammanfatta allt för de troende som breven adresserades till.

– Jag håller inte med något av det där. Det nya testamentet är början för den kristna tron, svarar missionären.

– Men hur kan det stämma då den kristna tron fanns och blomstrade i flera år innan den första boken i det nya testamentet skrevs? Det nya testamentets böcker skrevs årtionden efter Kristi himmelsfärd och det skulle dröja århundraden innan allmän enighet uppnåddes bland de kristna om vilka böcker som utgjorde det nya testamentet. Och detta leder oss till en annan viktig sak. Hur kan du överhuvudtaget känna till vad som utgör det nya testamentets kanon? Hur kan du med säkerhet veta att just dessa 27 böcker i ditt exemplar av det nya testamentet faktiskt är “inspirerad skrift” (författade av mänsklig hand under den helige Andes ingivelse och vägledning) och därmed tillhör det nya testamentet? Och hur kan du vara säker på att det inte fattas någon inspirerad skrift som har lämnats ute ur kanon?

Vem bestämde?

– Jo, de första kristna enades om dessa 27 böcker. Denna enighet var ett resultat av den helige Andens vägledning, svarar missionären.

– Ja absolut, men denna enighet uppnåddes först efter en mycket lång tid och den tidiga kristendomens historia visar att det rådde stor oenighet bland de kristna innan frågan om det nya testamentets kanon slutligen blev avgjord. Somliga tidiga kristna menade att Uppenbarelseboken inte var kanonisk, andra att Clemensbreven (författad av påven Clemens I till församlingen i Korint) och Hermas Herden (en skristen skrift författad av en kristen vid namn Hermas) faktiskt tillhörde kanon. Hur löser du det?

– Genom att granska böckernas innehåll. Somliga, som t.ex. Korinterbreven och Uppenbarelseboken, tillhör med uppenbar självklarhet kanon. Andra, som Clemensbreven, gör det inte.

– Är det verkligen så uppenbart och självklart? Säg mig, vad är det som är så uppenbart i Filemonbrevet som visar att det är inspirerad skrift? Och vad är det som är så uppenbart heterodoxt i Hermas Herden eller Clemensbreven eller Didache eller i någon annan av de kristna skrifterna från 100- och 200-talet? Du har aldrig skådat original av de 27 böckerna i det nya testamenten. Det har ingen som lever idag. De tidigaste kopiorna av dessa böcker vi har idag är århundraden yngre än originalen. Vare sig du tycker om det eller ej måste du lita på den katolska kyrkans ord att dessa kopior faktiskt är korrekta såväl som på hennes beslut att dessa 27 böcker utgör det nya testamentets gudomligt inspirerade kanon. Du accepterar faktiskt hennes vittnesmål som trovärdigt, annars skulle din protestantiska bibel inte bestå av dessa 27 böcker. Förstår du vad jag menar?

Fråga fäderna

Om du råkar ha de tidiga kyrkofädernas skrifter till hands är det detta ett bra tillfälle att citera dem. Texterna är, åtminstone vad gäller de tidigare kyrkofäderna, ganska korta och visa att många av dessa skrifter tycks lika ortodoxa och inspirerande (icke att förväxla med “inspirerade“) som det nya testamentets skrifter. Läs sedan högt ur Filemonbrevet eller Tredje Johannesbrevet eller någon annan av de kortare kanoniska skrifterna.

– Säg mig, vad är det som är så uppenbart inspirerat av den helige Ande i dessa böcker? Om du inte visste att Filemonbrevet var skrivet av Paulus eller att Tredje Johannesbrevet var skrivet av Johannes, skulle du bry dig särskilt mycket om dem? Skulle du automatisk anta att dessa tillhörde bibelns kanon? Det är inte vanvördigt att påpeka att de inte finns mycket läromässigt/doktrinärt innehåll i dem – och det är inte så märkligt då de för korta för att innehålla djuplodande doktrinära diskussioner. Man kan föreställa sig att den kristna kyrkan hade överlevt bra nog utan Filemonbrevet eller Tredje Johannesbrevet. Ingendera skrift gör i sig självt anspråk på gudomlig ingivelse. Om det faktiskt finns mer gedigen kristen trosslära i andra icke-kanoniska skrifter (dvs. om de innehåller mer kristna sanningen och inga teologiska felaktigheter), hur kan du då påstå att det är uppenbart vilka böcker som är kanoniska och vilka som inte är det?

Här kommer missionären att fumla runt en stund och kanske upprepa sina tidigare uttalanden. Då svarar du:

– Inse faktum, den enda anledningen till att du och jag känner till vilka böcker som utgör det nya testamentets kanon är tack vare den katolska kyrkans pålitliga undervisande auktoritet. Som den helige Augustinus uttryckte det, “Jag skulle inte tro på evangelierna om det inte vore för den katolska kyrkan” (Mot Manis brev kallat ‘Grunden‘, 5:6). Varje kristen som erkänner det nya testamentet som auktoritativt dokument gör det, vare sig han erkänner det eller ej, eftersom han implicit litar på att den katolska kyrkan gjorde rätt när hon fastställde kanon. Faktum är att den helige Anden vägledde den katolska kyrkan till att efterhand känna igen och avgöra både det gamla och nya testamentets kanon år 382 vid konciliet i Rom, under påven Damasus I. Detta beslut ratificerades igen vid koncilierna i Hippo (år 393) och Kartago (år 397 och 419). Du min vän, godkänner just de böcker i det nya testamentet som påven Damasus förklarade och fastställde som kanoniska, och inga andra. Dessutom, anledningen till att du accepterar dessa böcker är att de finns i den bibel som någon gav dig när du blev kristen. Du erkänner och accepterar dem eftersom de överlämnades till dig. Detta betyder att du accepterar denna bibelkanon (och ingen annan alternativ kanon) tack vare tradition, eftersom tradition helt enkelt är vad som lämnas vidare tills oss (traderas) från dem som var i tron före oss. Din kunskap om vilka böcker som tillhör bibeln kanon, som t.ex. Filemonbrevet och Tredje Johannesbrevet, vilar på tradition snarare än på bibeln självt! Frågan du måste ställa dig själv är: Varifrån fick vi bibeln? Tills du kan ge ett tillfredsställande svar är du inte i stånd att lita på bibeln auktoritet eller att göra anspråk på att korrekt tolka den. Efter att du har besvarat den frågan, och det finns bara ett svar, har du några andra viktiga frågor att ställa. Om bibeln, som vi mottog från den katolska kyrkan, är vårt enda rättesnöre och troskälla, vem ska stå för tolkningen? Och varför finns det så många motstridiga tolkningar bland protestantiska och reformerta samfund av även centrala trosläror som rör frälsning?

“Vi är överens om det väsentliga”

– Det kan jag svara på. Samfund med ursprung i reformationen är överens om det väsentliga, vi är oense i sekundära frågor, svarar missionären.

– Jasså det är ni? Var i den heliga skrift finner vi doktriner som är listade under ’väsentliga’ och andra som står under ’sekundära’? Svaret är: ingenstans. Lutheraner och reformerta, liberalprotestanter och bokstavstroende, bekännelsetrogna och frikyrkliga är oense om centrala frågor. Vilken slags tro är det som är frälsande? Är dopet nödvändigt? Behöver man det? Får man döpa barn? Måste ett dop ske genom nedsänkning eller räcker begjutning? Kan man ”falla ur nåden” och gå miste om frälsningen? Kan man komma tillbaka? Är Kristus närvarande ontologiskt eller symboliskt i sakramenten? Är sakrament bibliskt? Är tungotalet något viktigt? Hur står det till med predestination, fri vilja? Hur ska kyrkan/församlingen styras? Detta är inte oviktiga frågor. Ni alla hävdar att ni ”endast följer bibeln”. Men vilken grupp har rätt?

Svaret är att den kristne måste ha den helige Augustinus attityd för att inte hamna vilse: ”Jag skulle inte tro på evangelierna om det inte vore för den katolska kyrkan”.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: