Skrivet av: Berndt David Assarsson | 16 mars 2021

I samklang med mina värderingar

I samklang med mina värderingar

Diakon James Toner

”Man har utmönstrat Gud och Jesus Kristus ur lagstiftningen och ur det offentliga livet. Man har sålunda givit sken av att myndigheten icke kom från Gud utan från människorna…Därigenom måste hela det mänskliga samhället komma att vackla, då det ej längre vilade på någon fast pelare eller stöd.”  – Påve Pius XI, Quas Primas, #18

Sekulära värderingar manar oss att upphöja oss själva och våra åsikter, och att ”göra det på mitt sätt” är vårt högsta mål. Heliga dygder lär oss emellertid att anpassa våra önskningar efter Guds vilja (Rom 12:2), och att ”göra det på Hans sätt” är vårt högsta mål. Underlåtenhet att förstå denna lektion i ödmjukhet (Jak 1:21) leder till personligt och politiskt fördärv. 

Har Barack Obama rätt? På frågan om han tror på synd och hur han i så fall skulle definiera det, svarade han att synd existerar och att det är att ”inte vara i samklang med mina värderingar”. Klart. Tydligt. Övertygande. Vem kan ifrågasätta en sådan världsklok definition av synd? Hur många studenter, mässdeltagare eller t.o.m. seminarister skulle protestera mot en sådan definition?

Skulle William Shakespeare protestera? Polonius i Hamlet ger trots allt detta råd: ”Framför allt: Var trogen mot dig själv.” (Akt I, scen III). Om det någonsin har funnits ett visdomsord som slår an en sträng hos oss, så är det denna rad från Shakespeare som råder oss att vara oss själva trogna och komma ihåg vem som är ”nummer ett” och att göra vad vi än tycker är rätt eller gynnsamt eller bekvämt för oss. Som vi läser i Domarboken: ”På den tiden fanns det ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt” (17:6, 21:25). I dag har vi ingen ”kung”; vi erkänner ingen transcendent moralisk auktoritet – så dra slutsatsen.

Romanförfattare och filosofer som Ayn Rand (1905-1982) har tjänat sitt uppehälle på att förfäkta i stort sett samma sak, och libertarianismen upphöjer uppfattningen att vi i första rummet bör bekymra oss om oss själva. Betänk dessutom följande anmärkning av den välkände författaren E. M. Forster (1879-1970): ”Om jag vore tvungen att välja mellan att förråda mitt land eller förråda min vän, hoppas jag att jag skulle ha modet att förråda mitt land”. Min lilla snäva kompiskrets – och naturligtvis jag själv – kommer alltid först. Att göra det ”kristna”? Det är också enkelt. Fråga bara, WWJD? What Would Jesus Do? [Vad skulle Jesus ha gjort] – enligt min personliga uppfattning? Jesus skulle ha gjort precis vad jag skulle göra. Självklart. Så när du är trogen mot dig själv är du trogen Jesus. Eller hur?

William Ernest Henley (1849-1903) är lagerkrönt poet för denna typ av egotistisk extravagans. Hans välkända dikt Invictus deklarerar i sin sista strof:

Det spelar ingen roll hur trångt sundet är,
vilka anklagelser och straff som finns i rullorna,
jag är ändock herre över mitt öde,
jag är kapten över min själ.

Vi kan och bör svara att, för det första, är Polonius en etisk tölp, och Shakespeare hade inte för avsikt att visdomsord skulle återfinnas i Polonius’ misslyckade och dåraktiga karaktär (för mer om detta, se här). Den betydelse som alltför många människor lägger i att ”vara trogen mot dig själv” är i nivå med att hålla före att Bibeln säger att ”Det finns ingen Gud”. Det gör den, men citatet utelämnar den inledande klausulen, ”Dåren säger i sitt hjärta” (Ps 14:1, 53:1).

För det andra, även om man finner den etiska egotisten Ayn Rands förkastande av gigantisk politisk byråkrati uppfriskande, så måste man komma ihåg att hennes ideologi kan leda till likgiltighet gentemot de fattiga, frossande i rikedomar, förnekande av människans värdighet och förkastande av eviga moraliska normer.

För det tredje lärde en av mina professorer på forskarskolan, Eric Voegelin, att den största skiljelinjen i vår tid inte står mellan olika politiska och moraliska tankeskolor, utan helt enkelt mellan dem som tror på en transcendent rättskälla och dem som inte gör det. Då vi katoliker tror på Gud, på Hans Son Jesus Kristus och på den Helige Ande, vill vi att våra tankar, ord och gärningar ska vara i harmoni med det gudomliga.Det är först och främst mot Gud som vi ska vara trogna. Den kateketiska definitionen av synd är ”en kränkning av Gud såväl som ett brott mot förnuftet, sanningen och ett rätt samvete. Synd är avsiktlig tanke, ord, gärning eller underlåtelse som strider mot Guds eviga lag”.

Obamas förståelse av synd bygger på narcissism. Den katolska förståelsen av synd bygger på den naturliga lagen (se katolska kyrkans katekes, 1950-1960, 1780).

Forsters kärlek till sina vänner är berömvärd (se t.ex. Syr 6:1-17), men bara till en viss gräns. Jag vet detta av en smärtsam erfarenhet, personligen och professionellt. När jag gick på college bad (vad jag trodde var) en god vän mig att hjälpa honom fuska på en examination. Rädd för att återvända till studentrummen och ställas inför våra vänners vrede (om jag inte hade hjälpt honom), försåg jag honom med några svar. Han fuskade genom att ta emot hjälpen. Jag fuskade icke mindre genom att tillhandahålla den. Flera år senare, efter att ha moraliskt lärt mig min läxa, tjänstgjorde jag som ”ordförande för karaktärsutveckling” vid det amerikanska flygvapnets officershögskola, och ett av mina ansvarsområden var att upprätthålla officersaspiranternas hederskodex, vilken förbjuder lögn, stöld och fusk. Det är inte alltid lätt, som jag alltför väl visste, att övertyga en tjugoåring om att han eller hon inte bör bryta mot hederskodexen genom att hjälpa en vän på ett oetiskt sätt.

Jag försökte dock lära ut rätt uppfattning om detta genom att påpeka att principen har försteg framför ändamålet, som i sin tur har försteg framför människorna. Om ”människorna” eller ”mina vänner” kommer först, står det mig fritt att göra alla möjliga saker för att hjälpa dem, oavsett omständigheter, lagar eller konsekvenser. Om jag sätter människorna före ändamålen kan jag exempelvis bekymra mig mer om enskilda karriärer än för integriteten hos det företag som möjliggör dessa karriärer. Det finns tillfällen då vi måste sätta trohet till principer före lojalitet mot vänner eller egenintresse. Filmen ”Jag bekänner” [I Confess] med Montgomery Clift i huvudrollen [som fader Michael Logan] visades en gång i tiden för seminarister för att förvissa dem om detta; dess lärdom om att sätta sakramenten före egenintresset är lika giltig idag som när Hitchcock gjorde filmen. [1953]

WWJD är en välkänd ”genväg” för kristet handlande– och en andligt bristfällig sådan. Problemet med WWJD är att den kröner oss till skiljedomare över vad som är rätt och fel och inbillar oss att Jesus skulle ha gjort precis som vi väljer att göra. Som katekesen säger, ”Kyrkan är ett med Kristus” (#795, se även Luk 10:16). Vi måste därför lyssna på Kyrkan, t.o.m. när – eller bättre uttryckt, särskilt när –vi får lära oss de bestående principer och föreskrifter som vår ofta själviska natur drar sig undan från. 

Även G.K. Chesterton var bekymrad över att göra saker och ting på sitt eget vis. I en tidningsintervju ska han på frågan ”Vad är fel med världen?” ha svarat ”Jag”. Detta vänder uppochner på Obama, Henley och Polonius: Chesterton anser att han (och i förlängningen vi alla naturligtvis) är källan till världens moraliska problem eftersom vi är syndare i stort behov av Guds nåd, vägledning och styrelse. Vi förstår detta som arvsynd och som vår fallna, eller av begärelsen styrda, natur (se katekesen #387, 396-412). Det är talande att när Chesterton på frågan varför han blev katolik (för nästan exakt hundra år sedan) svarade ”för att bli av med mina synder”. Eftersom han visste att hans tankar och handlingar ibland inte var ”i samklang med” den naturliga lagen, erkände han rättframt Kristi brud – inte sina egna begär och impulser – som herre över sitt öde och sin själs kapten.

Vi bombarderas ständigt med budskapet att vi bör tänka efter själva, och ofta är det de som uppmanar till sådan ”självständig tanke” som själva hoppas på att vi ska tänka precis som de. Men som katoliker är vi kallade att tänka med Kristus – att känna Honom, att älska Honom och att lydigt tjäna Honom (Rom 1:5, 16:26). Att förneka Honom är att synda. Det är således av djupaste betydelse ”vilka anklagelser och straff som finns i rullorna”, i synnerhet om vi, Gud förbjude, dör i dödssynd (se katekesen #1035). Med ”fruktan och bävan” arbetar vi på vår frälsning med Guds nåderika hjälp (Fil 2:12–13; katekesen#308, #1949).

Vi är kallade att tänka med Kyrkans beständiga läroämbete (sentire cum ecclesia), ty Kyrkan har Kristi sinne (1 Kor 2:16, katekesen #389). När den sekulära världen liksom den bedräglige filosofen Polonius ger oss rådet att vara oss själva trogna, måste vi ha vett och visdom att svara att vårt syfte och vår glädje genom Guds nåd ligger i vårt ansvar att göra ”varje tanke till en lydig fånge hos Kristus” (1 Kor 10:5).

Det fanns en tid, som vi tidigare nämnde när vi citerade Domarboken, när det inte fanns någon kung i Israel. Det rådde kaos då folkets moraliska samklang var med deras lidelser. I dag finns det ett stort antal politiker i USA som ärar Gud ”med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig” (Mat 15:8, Jes 29:13). Kaos råder, ty deras moraliska samklang är med personlig makt, prestige och ekonomisk vinning.

För nittiosex år sedan förkunnade påven Pius XI för oss att vägen till fred ligger i ”rätt samklang”: ”Om då människorna både enskilt och offentligt ville erkänna Kristi konungsliga makt, så skulle hela det borgerliga samhället därigenom nödvändigtvis överströmmas av otroliga välgärningar, såsom rättfärdig frihet, tukt och lugn, endräkt och fred.” (Quas Primas, #19). Allteftersom ”The Great Reset” [”den stora omstarten”] despotiskt fortskrider tycks ett erkännande av Kristi eviga konungslighet hos de breda folklagren långt borta, ty det är svårt att skåda och höra genom den bildliga röken och elden från det moraliska Gehenna som omsluter oss.

Källa: OnePeterFive


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: